Idag fick saken ett ansikte utåt

Vi är slitna, förfärligt slitna! Av saken, av forsikringsselskapet som är som parasiter i våra liv. Vi har inte orkat uppdatera här, vi har förträngt mest möjligt.Öppnar locket sanbbt & gör det vi absolut bara MÅSTE & så stänger vi. Det är så vi klarar att overleva & inte låta oss psykas ut av Crawford & Co.

Idag har vi lättat på locket helt i hopp om att flera kan få hjälp också. Det är nämligen normalt i forsikrings branschen att uppföra sig så här & vi kan inte acceptera det!!

http://www.tv2nyhetene.no/innenriks/forbruker/vegard-nektes-erstatning-etter-arbeidsulykke-3299165.html

Vi överlever faktiskt, men måste bli av med vår ockupant i livet

Min make blir tyst & lider, jag gapar & skriker. -Ja ni ser själva, jag kan inte hålla käften för jag är så arg.

Det är söndag kväll & i morgon startar en ny vecka. Ännu en ny vecka där vi kommer gå & VÄNTA som barnen väntar på jultomten, ända skillnad är att vi ännu inte upplevt att få något gott utan vi väntar på vad F dom skall hitta på för fandenskap nu!

Forsikringsselskapet har ockuperat vårt liv & dom kväver oss med att bara finnas.

Tänker på det maken skrev här när vi fått veta att Forsikringsselskapets specialist givit maken , tidigare specialist & nav medhåll, där & då fattade man inte vad dom skulle kunna hitta på.

Det är som så: Vi lider ingen nöd ekonomiskt just nu, det beror inte på forsikringsselskapets utbetalning!! Dom svinen har inte bidragit med en krona före det var för sent. Vi var helt enkelt tvungna att samla oss & gå till socialkontoret i början av december, för då gick inte hjulen runt alls längre. Räkningar hade betalats med krediter eftersom vi hela tiden trodde att -"om tre månader måste dom betalat ut ett a konto belopp" -"Nästa månad" osv

Vi hade fått hjälp av vänner & familj i lång tid & vi kommer vara dom evigt tacksamma!

Att gå på socialkontoret är det minst trevliga som finns i vårt samhälle. Isär när man haft en god ekonomi & inte själv är skulden till den svåra ekonomiska situationen. Men vi var tvungna för att behålla vårt hem.

Det är nog inte ofta folk kommer på socialkontoret med stålkoll på ekonomin & med en grund till det ekonomiska uføret som vi kom med. Men jag skall berätta för er att det finns hjälp i situationer som denna vi hamnat i. I kommunerna finns något som heter startlån & det är ett husbankfinansierat lån med mycket bra räntor. Vi blev bemött med den största respekt & välvilja & det var utslagsgivande för att vi inte skulle rasa ihop där just före jul.

I januari fick vi refinansierat vårt huslån & därmed också 3 års avdragsfrihet. Jag noterar speciellt att vi inte mottar någon social stønad, utan vi har fått omgjort våra lån i kommunen.

Men om sanningen skall fram så hade vi nog helst haft våra lån i vår gamla bank, nu är vi helt bundna till att bo i denna kommun & man kanske inte tycker det klingar lika gott att berätta om vår "nya bank".

Detta berättar jag endast av en grund & det är att alla skall veta att det inte är forsikringsselskapets ära att vi överlever & går runt varje månad nu. Det dom ska få ta äran för är att dom höll tillbaka a konto belopp på min makes förlorade inkomst så länge att dom tvingade oss till socialkontoret...... Dom skall få äran för att dom körde oss i sänk ekonomiskt.

Att dom väljer att betala ut makens förlorade arbets intekt nu är skratt retande & till absolut INGEN hjälp för oss!! För att åtgärda oss finns bara ett att göra för dom, nämligen att ta ansvar & betala ut HELA makens framtida ekonomiska tap en gång för alla så vi får fred & kan gå vidare utan dom i våra liv.

Etik & moral är begrepp som inte finns hos de som jobbar hos Crawford & Company og Duborgh Forsikring & det skall kosta dom dyrt. Man behandlar inte folk hur som helst.

I morgon kommer ledningen i Siba (min makes arbetsplats där olyckan inträffade) bli kontaktade med uppdatering på hur forsikringsselskapet hanterat saken efter senaste möte & vi kommer nu be dom gå aktivt in i saken, vid att indra de norska anställdas forsikringer i Duborgh.

Crawford & co kommer kontaktas med krav om att komma med ett pris på makens framtid & eftersom dom fått alltför lång tid blir denna fristen KORT.

Från & med i morgon håller vi inte längre tillbaka media heller. Advokaten menar att forsikringsselskapet ikke har förstått allvaret så nu får maken & jag visa det!!

Vi kommer även göra det solklart att vi har de pengar som behövs till en stevning & rettsak.

Detta måste ta ett slut, vi måste vidare med våra liv!

Man må tydligt gå langt for rettferdighet

Det är inte ofta vi orkar skriva så massa här om dagen, men vet att vi kämpar som besatta. 22 mars var vi samlade hos advokat Ness & Co, på bakgrund av att forsikringsselskapet önskade möte.

Eftersom Ness hade sendt ut ett krav på uppgör antog vi att detta äntligen skulle diskuteras. Nu hade ju även professorn i Neurologi som forsikringselskapet henvist maken till sagt sig enig med tidigare specialist & NAV om att makens skador HAR orsakssammanhang med arbeids ulykken nov 06.

Men vid mötet önskade Forsikringsselskapets representanter "Samtala om & höra makens historia" om det som hände runt ulykken, nu 3,5 år efter & en bunke med dokumentation som även forsikringsselskapets advokat klappade på med handen & utryckte "Når en sak blitt så stor er den redo for att avsluttes"

Bla bla bla.......

Samma vecka skulle dom komma med ett tillbud. Samma vecka kom dom inte med något annat än de pengar dom egentligen skulle betalat ut fortløpende under dessa år.... Min makes løpende ekonomiske tap. Dom noterade speciellt att utbetalningen IKKE var detsamme som att dom tok ansvar!!!

Dom skulle komma tillbaka vad gällde framtida ekonomisk tap uka efter Påsk. Vilket dom IKKE gjorde.

Saken är solklar & klar för avslut, två högt uppsatta specialister har givit min make fullt medhåll om orsakssammanhang, så ok NAV. Vi kan inte längre låta Duborgh Forsikring via Crawford & Co hålla på med denna terror.

Så här kan det ikke få föregå!! Gå med i FB gruppen Fra 2 til 1 Yrkesskadeordning for rettferdighet & visa vad du tycker!!

Duborgh Forsikring: Nu har ni gått över Gränsen!!

Jag har fått nog! VI har fått nog. Jag hade haft så lust att skriva detta inlägg helt utan färgläggning av känslor, men det går bara inte!

Vi har i 3 år förhållet oss till det faktum att Siba Norge, som min make ÄR anställd i har yrkesskadeförsäkrat alla sina anställda i ett oseriöst skrot-forsikringsselskap Duborgh Forsikring. Norska regeringen har ännu inte fått omgjort nuvarande ordning med att det är två lagar som styr vid yrkesskada. Det jobbas med en "To till en" lösning, men det kommer aldrig gagna min make i det tempo man jobbar på i Arbeidsdepartementet, dessutom drabbar det bara en minoritetsgrupp, så saken har väl inte hög prioritet. Under tiden kan försäkringsbolagen fortsätta leka Rysk Roulett med sjuka & skadades liv!!!

NU önskar vi att varna ALLA för detta Forsikringsselskap. Det är på det rena att de som sitter & handhäver saker för Dubourgh Forsikring IKKE är de skarpaste knivarna i skuffen, det slår oss ofta hur amatörmässigt saken hanteras!

Nu undrar ni vad som hänt eftersom det inte är länge sedan vi var så glada & äntligen såg ljus i tunneln......

Snabb tillbaka blick: Nav har uføretrygdet min make, som följd av yrkesskador. Det är nu två specialister + div andra behandlare som givit min make fullt medhåll om att även hans nackskada orsakats i fallolyckan där han även fick ett komplicerat bäckenbrott. Den sista specialisten är utnämnd av Dubourgh Forsikkring själva & är en mycket respekterad professor i Nevrologi här i Norge, som även han ger sitt medhåll om orsaksammenhang mellan olycka & skador.

Maken har en av Norges bästa advokater i personskade saker, Ness og Co . Han har varit väldigt neutral & bra hela vägen (Ser vi nu, men till frustration ibland tidigare) han har aldrig givit oss falska förhoppningar utan hellre varit tillbakadragen. När så sista specialisterklæringen föreligger får vi äntligen de ord vi vill höra från advokaten & som vi väntat så på! Han menar saken är klockren & maskineriet blev genast kickat igång, äntligen luktade vi LIVS KVALITÉ & RÄTTVISA.

Men Duborgh har visst inga planer om att svälja k a m e l h å r & inse att Dom tagit fel...... Dom hade visst hittat ett "osäkerhets moment" i specialisterklæringen från professorn. -Det rör sig om att Professorn inte dokumenterat att maken fick nacksmärtor inom 3 dygn från olyckan, vilket faktiskt inte denna professorn har möjlighet att dokumentera! Men, professorn har som tidigare specialist & alla andra som uttalat sig i saken lagt till grund att maken IKKE hade någon ingångsinvaliditet (Han var alltså frisk & arbetsför före olyckan), det är även lagt till grund att ett komplicerat bäckenbrott i den grad maken fick, förorsakar så stora smärtor att det överdövar all annan smärta. Att maken låg på sjukhus i konstant morfin rus för att dämpa smärtorna i 14 dagar & sedan var sängliggandes i närmare 2 månader. Så det sista men inte minst det viktigaste: Det skall i utgångspunkten vara omöjligt att pådra sig ett så komplicerat bäckenbrott av att "Halka på vått golv på sitt kontor", MEN det finns inte några tvivel om att så inträffade! Kunde maken pådra sig detta komplicerade bäckenbrott, så lämnar det heller inga tvivel om att hans ryggsøyle varit utsatt för ett kraftigt trauma!!

När min make i dag ringer sin saksbehandler på Dubourgh Forsikring för att höra om "framdriften" i saken, får vi mildt sagt en Chock när hon talar om att deras rådgivande läkare ansåg osäkerhetsmomentet så stort att dom måste utreda vidare!!! Har ni hört på maken!??

Dubourgh har gått tre år tillbaka i läkar journaler före olyckan, så 10 år tillbaka, utan att hitta någon sjukdom eller onter. Det är två specialister som givit min make medhåll, samt behandlande bäckenspecialist, fastlege/husläkare, fysioterapeut/sjukgymnast mf. Dom utsåg själva den sista Specialisten & vet ni vad dom vill göra nu?

-Kontakta sykepleierna på avdelningen han låg på i 14 dagar för TRE ÅR SEDAN & fråga om dom minns eller noterat om maken hade några andra smärtor än bäckenet!!

Det är så sjukt att det nu måste komma ut i offentligheten. Här sitter Dubourgh och skall ha den ena dokumentationen efter den andra, vi måste vänta i 1,5 ÅR på att maken fick komma till försäkringsbolagets utvalda specialist & när denna PROFESSOR ger maken medhåll, så skall makens liv & framtid läggas i händerna på några sjuksköterskor på en Ortopedavdelning som behandlade han för 3 år sedan. Det är ABSURT.

Tillåt mig vara lite sarkastisk nu......

-Vad min make sa i sitt morfin rus under dessa dagar, har nog inte noterats på några gula post it lappar & bevarats i en ficka till någon sykepleier till nu. Ej heller tror vi att maken var så speciell på denna avdelning att sjuksköterskorna minns detaljerat allt han sa. -Det som inte är journalfört finns helt enkelt inte!

Saksbehandlern avslutade samtalet med att så fint säga att hon självklart ville att saken skulle avslutas till Bådas Bästa.... Tusen Tack för den liksom.

Nu är måttet rågat & jag känner att det är min Plikt att offentlig göra detta. Det är inte lätt att få ut saker som denna i Media, men vi hoppas att någon Journalist vill skriva om galenskapen.

Vi menar att saken måste ut i offentligheten av flera grunder: -Det handlar om vårt liv & barnens framtid, -Regeringen bör sätta detta som prioriterat på dagsorden, samt att försäkringsbolagen faktiskt måste börja få svi för sin behandling av människor i sitt livs värsta kris.

Min make och även jag har varit tvungna att ta vårt ansvar hela tiden i denna process & nu är det på hög tid att även Dubourgh tar sitt. Om det så blir det sista jag gör i mitt liv så skall jag göra ALLT för att detta inte skall upprepas flera gånger för andra. Nu MÅSTE man agera! Vi vill skapa DEBATT.

Vi kan kontaktes på mail för ytterligare information & dokumentation om du sitter med nyckeln till offentligheten/media.

Jeg ser slutten på marerittet...

Ja, det føles veldig godt etter møte med advokaten i dag. Det kan selvfølgelig fortsatt bli trøbbel med forsikringsselskapet, men uansett er det veldig mye som skal til for at det ikke skal gå veien nå.

Summen av all dokumentasjon levner ingen tvil, det er årsakssammenheng mellom ulykken og skadene. Dette må forsikringsselskapet forholde seg til og advokaten har tro på en endelig løsning i løpet av de nærmeste månedene. Men, selv om det nå ser ut til å løse seg, tar jeg ikke av før jeg ser det svart på hvitt. Er det noe vi har lært, så er det å ikke ta noe for gitt.

En milepel er nådd

Det har vært lite med innlegg her de siste månedene. Grunnen har rett og slett vært at det ikke har skjedd noe som helst i kampen for å få forsikringsselskapet til å akseptere sin plikt.

Forsikringsselskapet som er ansvarlig for yrkesskadeforsikringen har i flere år gjort det de har kunnet for å tråkke meg og min familie ned i dritten, ned i økonomisk ruin. De har nektet ansvar for det meste. De har gravd 10 år tilbake i min helsehistorikk. Men det finnes ikke noe som kan forsvare den minste lille usikkerhet i forhold til at min uførhet er relatert til skaden på jobb i november 2006. Leger, spesialister og fysioterapeuter er alle underkjent av selskapets rådgivende lege. Hvem det er vet ikke jeg, men vedkommende vet tydeligvis en del som INGEN andre vet om.

For ca. 1 1/2 år siden ble det bestemt at jeg måtte til en ny spesialist som skulle vurdere om det var årsakssammenheng mellom fallet og mine invalidiserende skader. Selskapet var så generøse at de satt opp en liste med spesialister jeg kunne velge fra. I desember 2009 fikk jeg time. I 1 1/2 år har jeg ventet, og i hele denne perioden har forsikringsselskapet bare henvist til at de først må se hva denne spesialisten mener før de kan ta noe økonomisk ansvar.

Denne uken kom dommen og den gikk i min favør. Å vente i 1 1/2 år er psykisk terror i tillegg til de økonomiske konsekvensene det har påført oss. Den store påkjenningen dreier seg mye om å bli trodd eller å bli stemplet som kjeltring og svindler. Men jeg ble trodd igjen. Ikke bare på grunn av hva jeg selv sier og mener, men på bakgrunn av all den dokumentasjon som underbygger hva som skjedde og hvilke konsekvenser det har fått for min helse.

Men, og det har vært veldig mange MEN i denne saken, er det absolutt ikke sikkert at forsikringsselskapet "leser" denne erklæringen slik alle andre gjør. Så langt er erfaringen at det alltid finnes nye forhold som må undersøkes, og når disse er avklart dukker det opp nye. Men jeg TROR faktisk at det vil snu nå. Jeg tror bunnen er nådd. Det vil fortsatt være tunge tak, men jeg ser faktisk LYSET i enden av tunnelen og ikke lenger TOGET som kommer i mot.

Det helvete vi lever i er vi ikke alene om å kjenne på kroppen. Dessverre er jeg overbevist om at mange faller av underveis. Det er ekstremt krevende å være syk og samtidig måtte holde alle trådene samlet. Hadde jeg vært alene om å holde i disse trådene hadde jeg aldri klart påkjenningen. TAKK KJÆRESTEN MIN! Det løser seg nå, gjør det ikke...

Slutet är nära

Inte för själva yrkesskade saken, för den fortsätter att dra ut på tiden..... Slutet är nära för vår ekonomiska situation & vi simmar i botten slammet.

När vi började skriva denna blogg var vi båda väldigt starka & hade tron på att rättvisan skulle segra till slut. Men vi trodde nog aldrig att konsekvenserna skulle bli så stora.

Hur kan det vara så orättvist i ett så rikt land som Norge?

Hade min make varit statligt eller kommunalt anställd, hade vi aldrig hamnat i denna mardrömslika situation! För jobbar man i stat & kommun & blir drabbad av en arbetsolycka/skada/sjukdom följer försäkringsbolaget där den drabbade varit olycks försäkrad Alltid NAV´s beslut om att godkänna skador som yrkesskada.

På grund av att min make jobbat i det privata næringsliv & skadats där, får försäkringsbolaget helt enkelt spela Rysk Roulett med våra liv. I Norge är det lag på att alla arbetstagare skall vara försäkrade på sitt arbete, vilket låter Flott Utåt!

Men sanningen är den att det inte är flott alls utan grymt orättvist, vilket denna blogg dokumenterar.

NAV (Försäkringskassan) har godkänt min makes skador som yrkesskador med hjälp av specialister, ändå fortsätter försäkringsbolaget sin terror! Dom skall ha egen specialist att utreda orsakssammanhang mellan olycka & skador, denna har maken nu väntat i över 13 månader att få komma till!! Kanske blir han inkallad nu i November.....

Försäkringsbolaget gick först 3 år bakåt i makens läkarjournaler på jakt efter möjliga grunder till de symptom han fått efter olyckan..... Inga funn (fynd) 3 år tillbaka, så då gick dom 5 år tillbaka utan funn. En ny saksbehandler (handläggare) tar över & skickar ett brev i våras & beklagade att den senaste som hade saken hade "Glömt" att gå 10 år tillbaka i tid. Maken ger sin fullmakt till att även hämta in journaler på dom Utan nya FUNN!!

Saken är den att min make ALDRIG varit sjuk!! Han har varit karriär man & arbetsnarkoman i hela sitt liv . Vad tror dom egentligen? Vem går ifrån att vara frisk & mitt i karriären till att bli gående hemma, med under hälften av sin "Friska årsinkomst"?

Just nu gäller inte saken den totala ersättningen, utan det vi behöver just nu är den mellanskillnad som maken förlorar varje månad som uføretrygdet (sjuk pensionär) upp till den lön han hade före olyckan. Vi har nu levt på halva hans lön i flera år, även fast hans löns tap skall täckas upp så länge saken inte är avklarad. Normalt betalar försäkringsbolaget ut a konto belopp på förlorad inkomst, men inte i detta försäkringsbolag makens arbetsgivare valt att försäkra sina anställda i.....

Vi sålde bilen & nu måste vi sälja huset & det gör så Satans ont!! Vi kan inte bo billigare än det vi gör, men vi måste få frigjort det kapital som ligger i huset för att gå runt. Det är HELT SJUKT & jag har faktiskt förlorat absolut all tro på det Norska demokratien, Tyvärr.

Regeringen vet att försäkringsbolagen utnyttjar att det i Norge är två lagar som styr runt yrkesskadade & som ofta resulterar i vår situation, men före det hålet är tätat har vi gått under.

Makens advokat har nu anmodat försäkringsbolaget om a konto utbetalning 3 gånger under hösten & i det sista preciserade han att "Det nu HASTER". Pengarna måste komma nu i loppet av November för att vi skall kunna behålla vårt hus som vi trivs så bra i, för att prinsessan skall få gå kvar på sitt dagis & ja, för att vi skall ha Mat på bordet!

Men redan i kväll tog maken upp temat om att ta kontakt med en mäklare till veckan; jag förstår han, men vill ändå inte.... För då har dom tagit allt ifrån oss.

Riksrevisjonen ikke fornøyd med Nav

Snart höst

& sist jag skrev i frustration var April månad. Tänkte faktiskt ge er en liten status rapport, den tar inte långa stunden att varken skriva eller läsa.

Det har inte hänt NÅGONTING sedan sist, annat än att vi är allvarligt fattigare & att ångesten river ännu hårdare i våra själar!!!

Stortingsvalet står för dörren & jag Spyr av att höra våra politiker tala om dagen....... Bli färdiga med det ni påbörjar, väljarna är resultat orienterade! Drömmar & Visjoner räknas inte före dom uppfyllts.

Vem kan ge oss ett hopp? När det gör som ondast.

Hur länge skall vi vänta & vad väntar vi på? Döds stöten eller livet vidare?

Jag har distanserat mig till vår förfärliga situation i en längre period denna gång, jag har klarat att förhålla mig till situationen & ta en dag i taget. Men just nu, klarar jag inte lägga saken till sidan, samtidigt som jag känner att vi är bak bundna till händer & fötter med välsignelse av den Norska Regering & inget kan göra. Åter igen går mina tankar till just det faktum att den situation vi hamnat i är väl känd i den Norska Regering. Jag har tidigare skrivit om den höring som ligger ute på Regeringen.no där man faktiskt beskriver & erkänner det faktum att många av de som olyckas av yrkes skador av olika art ofta möter på stora svårigheter med det försäkrings sällskap den skadade varit försäkrad i genom sitt arbete. 

Att NAV som offentligt organ godkänner yrkesskada på bakgrund av noga dokumenterade upplysningar i form av historiska journaler av patienten, specialist utlåtanden, behandlande läkares utlåtanden & slutligen är allt detta genomgått av en sakkyndig specialist lege med mandat från NAV, spelar ingen som helst roll för ansvarigt försäkrings sällskap.

Dom har den yttersta MAKT!!

Hur länge skall det ta att få till ändringar så att detta inte händer igen? Hur länge skall vi som är drabbade av detta svarta hål i den Norska välfärdsstat behöva vänta på att få en rättvis behandling? 

I media har debatterna rasat om alltifrån Hijab i polisen till det faktum att NAV haft stora problem i sin organisation efter samordningen av trygde kontor, A etat & social kontor. Det sist nämnda har vi ju bittert erfaret också tyvärr...... Ändå har man i vår situation svårt att hänga med i alla samhälles debatter, vi har liksom blivit satt på sidolinjen i något som för oss är LIVS VIKTIGT.

Att inte försäkrings sällskapet tagit sitt ansvar efter min mans arbets olycka som fört till att han nu är 100% arbeids ufør, medför pr dags datum så stora konsekvenser att vi varje dag lever i en mardröm om att behöva sälja det hus vi etablerat våra & våra barns liv i. 

När måste bilen säljas? den vi är så beroende av eftersom vi båda lever i smärt helvetet, min man med sina skador & jag med min rygg prolapps & fibromyalgi. Hur skall man kunna administrera matinköp & andra aktiviteter utan den i vår situation!!?

Vi har vår husvagn, vår rekreations plats & fri ställe, möjligheten till en semester för både oss vuxna men framför allt för våra barn. Hur länge får vi behålla denna trygga bas i vårt liv?

Vi hade så gärna utvidgat barnehage platsen till vår 3 åriga dotter från 2 dagar i veckan till kanske 3 eller full plats, det hade varit bra för henne & även för oss. Men att påta sig ytterligare ekonomiska förpliktelser i fast form är otänkligt på den nuvarande tidpunkt!

Det finns även ett annat VÄLDIGT VIKTIGT aspekt som jag tycker behöver skrivas rakt ut svart på vit.

Hur i hela fridens namn kan man förvänta att en patient skall kunna tillfriskna mest möjligt

efter en olycka, där livet vänds ifrån ett lyckligt hälsosamt liv till ett smärt fullt helvete i loppet av få sekunder, om den skade lidna skall behöva kämpa & slåss från dag ETT för sin ekonomiska situation, rättmässiga hälso behandling & rättvisan till ett värdigt liv.

Detta trodde vi faktiskt var reglerat av lagar & regler i en välfärds stat som den Norska!!!!

Men jag har lärt att se en trend under mina 17 år i Norge. Är det stora folkgrupper som ropar ut om orättvisan när den är dokumenterad, så händer saker fort. Är det minoritets grupper som kan skapa tidnings överskrifter & sätta parti politiker i glansen av kamera blixtar, så hoppar dom på. 

Men när det är som i vårt tillfälle, en grupp personer som är så utslitna av både sjukdom & kampen för rättvisan, utslitna av att ofrivilligt hamnat i ekonomiskt o före & som inte makter & klarar att organisera sig & föra kampen samlat & skrika högt.... Ja då SKITER våra politiker i saken! Dom låter den ligga i en låda tills saken brinner.

Det gör mig så oändligt besviken!! 

Att min man som jobbat alla dessa år i topp ledar ställningar i det privata næringsliv, att han som levde & andades för jobb & karriär, att han som bidragit stort till Staten via skatten & som betalat sin framtida hälsovård många gånger om, att han som kommer från en familj med hög arbetsmoral & som i generationer arbetat för sitt Land.... Listan kan göras lång....

Det gör mig så oändligt besviken att han nu blir behandlad som skrot till spott & spe.

Vi har ju varit i situationen en stund nu & har ju förstått att detta har med prestige & en miljoner oskrivna & delvis hemliga kodex att göra. Vi har lärt att frukta systemet, hur sjukt det än låter. Man blir paranoid om man vill eller inte!

Jag är så ledsen så ord blir fattiga & idag undrar jag hur i hela fridens namn vi skall kunna glädja oss till allt det fina vi byggt upp tillsammans? 

Om några få månader är det ju troligt att allt rivs ifrån oss & att vi lever i en helt annan värld än den vi byggt upp själva.

Att vara ordens folk spelar ingen roll!! Det är fort gjort att hamna på fattighuset i dagens Norge, det är bara att halka på ett vått golv, få en komplicerad bäcken fraktur & X antal rygg prolapser i rygg & nacke & självklart ha jobbat i det privata näringsliv......

Våren känns ganska tung & fjern när man vet att ens öde vilar i händerna på fienden.

Just nu upplever jag ett snäv av svaghet & jag låter mig vaggas i den, men snart skall jag resa mig & ropa ut & ge min man & alla personer som sitter i samma situation ett ansikte!

Till min älskade make & livs vän

Hold On! Jag står vid din sida & nekar att ge upp

Ser du som läsare orättvisan? Önskar du att hjälpa? 

-Sprid gärna vår blogg vidare, vi behöver opinion runt saken. Alla de drabbade är förmodligen så ut slitna att dom inte orkar häva sin stämma för att höras!!

I mål med NAV?

Etter mer enn 2 års kamp, har NAV nå godkjent skadene som yrkesskade. Denne uken kom det siste vedtaket som avslutter kampen for en rettferdig behandling av NAV. For noen måneder siden fikk jeg ny saksbehandler som tok saken på største alvor. Jeg ble endelig behandlet med respekt og forståelse. På grunn av graverende feil fra NAV, tidligere i prosessen, bidro vedkommende til at øverst ansvarlig for NAV i mitt distrikt ble involvert. Da begynte ting å skje. TAKK!

Dessverre har saken vært en stor belastning for meg og mine. Det er forkastelig at det skal så mye til for å få en rettferdig behandling når man allerede ligger nede. Vi har flere ganger vært nære ved å gi opp, men vi har alltid funnet styrke til å kjempe for å få en rettferdig behandling. 

Forsikringsselskapet avviser fortsatt at dette dreier seg om en yrkesskade. Dette til tross for at alle involverte behandlere er overbevist om det motsatte.